Vi sitter fast, alla människor, som intryckta i ett hörn. Vi har tillgång till en otroligt mängd information, om krig och liknande saker som händer i länder långt ifrån våra egna. Det öppnar nya möjligheter till kärlek, nya möjligheter till hat. Det ger en känsla av oviktigthet i det hela stora, det är orsak till depression på grund av upplevelsen att det hemska är något vi inte kan hjälpa. Vi bryr oss om de små sakerna som inte hjälper oss alls. Köper nya kläder, formar om våra kroppar, köper teknik. Allt för att lugna själen som vill hjälpa människorna men inte förmår sig.
